Dotterns första RIKTIGA simtävling i en annan stad. Det var alltså nerver utan på.

Som ICKE utvilad mamma fixade jag fikakorgen skakade liv i kära maken och dottern.

Utan att förstå hur det gick till så satt vi i bilen på väg i samlad trupp mot Köping.

Hårda läktarbänkar,varmt och fuktig simhall,ljudnivå HÖG och nerver utan på många som skulle upp på startpallen.

Dottern kom till start i 100 m bröstsim och 100 min frisim. Bra tider,inga "diskningar", men hon är inte helt nöjd. Det var något med kickarna som hon kunde ha gjort bättre,enligt henne själv.

Som förälder han man bara en uppgift denna dag,serva,ta emot lite skit och försöka peppa ( om mottagaren önskar det förstås...)

Väl hemma så stupade jag i säng en timme och har därefter sakta tagit mig i genom dagen/kvällen.

En söndag i supporten teckan. Heja ÖSA!!!   Kram eder Viola