Jag hade något att berätta,något som jag skulle blogga om. Men någon snodde mina tankar för här sitter jag och är helt tom i bollen.

Så det var väl inget speciellt,men jag vet att jag smålog åt tanken och det var väl något hämtat från min skruvade vardag.

Solen skiner och fönstren är skitiga,men jag lider inte mer än vanligt åt det hela.

Det är måndag och kära maken fyller 43 år!

Vi har vart ut i "kojan i skogen" och grilat,för kära makens skull. Något han så hett önskade. Ett helt ok paket om ni frågar mig.

Med det så tackar jag för mig och vandrar runt i bloggsfären denna måndag den 9 maj.

Hej från mig/ eder Viola

Dotterns första RIKTIGA simtävling i en annan stad. Det var alltså nerver utan på.

Som ICKE utvilad mamma fixade jag fikakorgen skakade liv i kära maken och dottern.

Utan att förstå hur det gick till så satt vi i bilen på väg i samlad trupp mot Köping.

Hårda läktarbänkar,varmt och fuktig simhall,ljudnivå HÖG och nerver utan på många som skulle upp på startpallen.

Dottern kom till start i 100 m bröstsim och 100 min frisim. Bra tider,inga "diskningar", men hon är inte helt nöjd. Det var något med kickarna som hon kunde ha gjort bättre,enligt henne själv.

Som förälder han man bara en uppgift denna dag,serva,ta emot lite skit och försöka peppa ( om mottagaren önskar det förstås...)

Väl hemma så stupade jag i säng en timme och har därefter sakta tagit mig i genom dagen/kvällen.

En söndag i supporten teckan. Heja ÖSA!!!   Kram eder Viola

   Vi har inför sommarens upplägg insett vissa fakta.

Den berömda kroppen kom inte,fast vi i god tid beställde den=/ Märkligt!

Hur kan det komma sig?

Viljan fanns enligt papperstudien,kunskapen och vision så något måste ha gått snett.

Ett virus i programmet kanske?

Ja vi får starta en två manutredning på äkta regeringsvis och utreda frågan om Sommarkroppen 2011.

Under utredningen så serverar vi en lättare sallad och några glas vin så glädje kommer utan ansträgning;-)

Problem är ju riktigt allvarligt!

Tills vi kan presentera svaret på utredningen så tar jag ett glas till och guppar på små moln av välbehag. Fast det tar vi nog inte upp i utredningen.

Finns det några synpunkter som ni tycker vi ska ta hänsyn till vänligen kontakta oss när ni har det svaret.

Tack och fortsatt gosig natt!// eder Viola

Ni vet grannens hemska barn och mina söta änglar ( och tungan den är svart ) har svängt om i humöret...

Vi har haft en rätt bra dag och de stora katastroferna lämnar jag åt den stora världen...

Jag ler åt livet små enkla med värdefulla händelser...

Sonen kom hem och åt middag normal tid samt läste läxa med mig. Och DET var länge sedan!!!

Han for ut och kom hem innan 21.00 samt hjälpte mig med tvätten!!!

Dotterns i härdiga trgglande med matte och engelska efter skoltid har gett resultat. I dag kom omdömena och jag LER STORT =).

Disken är diskad,maten blev lagad och tvätten blev gjord. Alltså jag måste nog ge mig själv en klapp på axeln och säga några rara ord till mig själv.

Snart kommer kära maken hem och innan kudden kramas så får jag chansen att säga hej till honom.

Kram på er från mig/ eder Viola

Jag har återigen lyckats att sjunka på en riktigt låg nivå och hotat mina vackra barn om inslåsning,avplockning av prylar och div annat skoj som hoppar ur min snygga mun.

Läxa stod på schemat i dag,men det var inget som var intressant. Maten jag gjorde var visst oätbar och av alla människor är jag den mest orättvisa. Den titeln lär jag aldrig bli av med=/.

Behöver jag nämna att kära maken jobbar em?

Nu är jag ändå rätt härdad och kan ta rätt mycket,men i bland är det som det går troll i livet och i mina barn.

Nu fanns det inget tålamod att köpa på Ica, så det blir att få bita i det sura äpplet och ta tag i eländet. Vem vet innan natten är här har vi averkat alla svordomar och gett varnadra respass innan försoningen kommer.

Sa jag att det är MÅNDAG?

Hatten av för dig och tack för titten! eder Viola

I går så somnade jag utmattad i soffan vid 21.30,men med ro...

Jag har klippt håret kort,snaggat så det är min markering tror jag.

enklare variant av det Britney Spears gjorde för några år sedan, Hon rakade bort allt!

Nu går vi till avslutning av denna helvetes vecka och jag hoppas att det inte hopar sig några större orosmoln på vår icke rosa himmel=)

Om en timme ska jag vara på byrån och här sitter jag i mitt urläckra nattlinne ( hostharkel )   och pladdrar via tangetbordets knappar.

Men det är väl just det jag behöver nu, en lite stund för mig själv och mitt tangentbord.

Sonen mår rätt bra och kom upp ur sängen utan stora problem. Dottern gick för länge sedan och hon kvittrar som en söt lite vår fågel.

Kära maken snarkar på efter nattens jobb och jag borde verkligen sätta fart nu!

Raggsockan ska ju ut också...

Kram på er alla och ha en skön fredag! Eder Viola

Jag inser att varje historia har 2 sidor,allt beror på vem som berättar.

I dag ska jag vara lite mer saklig...eller kanske bringa en bild av vår historia.Utan att hänga ut sonen.

Sedan barn har sonen varit unik och speciell, som alla barn. Han passade inte alltid in i skolans värld då han använde andra ögon än sina jämnåriga.

Sonen är en tänkare och filosof vilket jag anser vara en styrka. Det finns uttryck som han myntat bara genom att uttrycka sin tanke om en händelse.

När hans kära farfar i slutet av sin liv låg hemma och farmor i fråga hade ingen kunskap hur farfar hade tänkt hur han ville ha det när han var död.

Sonen ställer en rak fråga till sin farfar

- Ska du brännas eller grävas ner? Farmor undrar och vi får nog ingen mat om du inte svarar.

Eller frågan jag fick en morgon,då jag vaknat sent och jäktade på.

-Är det mitt fel att vi är sena?

- Nej ,svarade jag

- Men varför ska jag lida för det och må dåligt?

Han har alltid gått sin väg och uttryckt sina tankar och haft sin speciell stil.

Den stil som i dagarna har legat honom i faten,just för man utifrån han stil har gjort en bedömning på vad han har för status.

Av någon konstig anledning tar man inte upp sonen historia om inlärningsvårigheter, han bekymmer i skolan och hans mentala krasch.

Den är inte intressant...

Jag tycker att det är helt i sin ordning att myndigheterna bryr sig,men när jag skrek högt var det ingen som brydde sig. 

Min oror har inte varit intressant,då jag är BARA mamma.

Och så kom det en anmälan och hela apparaten är i gång.

Att JAG inte hade tänkt på det. Då hade jag banne mig gjort detta ( anmälan ) för länge sedan.

Nu utfrågas vi,granskas,sonen granskas och inte en ända gång har vi sagt nej.

Ändå så har vi behandlats ut i från att vi lurar samhället och försöker gömma sonen????.

Så säga vad man vill om livet,men i bland är den hårdare än planerat.

Nu har en myndighet gett oss kredit för vår öppenhet och insett att de kanske är ute på fel spår.

Vi behöver hjälp,men av vilken anledning går åsikterna i sär.

Även om det nu uppdagas något vi inte visste så köper jag inte denna bärsärkargång.

Men nu är jag ju bara MAMMA och ska vara jäkligt glad att de inte satt dit oss tidigare(?!).

Nästa vecka så får vi veta mer om hur usla vi är som föräldrar.

Tills dess så njuter jag av mitt föräldrarskap och kan säga...

JAG ÄR STOLT MAMMA TILL EN UNIK SON!!

JAG ÄR STOLT MAMMA TILL EN UNIK DOTTER!!

Eder Viola

Men hur vet man allt man borde veta,när man inte vet det?

Vart ska man vända sig med frågor man inte visste man borde ha?

Och hur gör man för att inte göra om det man NU vet?

Familjen är granskad,en anmälan är gjord till sociatjänsten " Barn i fara"

Att vi granskas gör mig i och för sig inte något,för det finns inget att dölja.

Men vart ligger sammarbetet mellan myndigheterna? För mitt i all denna soppa pågår en annan utredning som med focus på sonens "handikapp".

Hur klara sig den mamman/pappan som är ensam om det här och har noll nätverk?

Vi har blivit fråntagna vår rätt att tycka,ge vår vinkling och komma med förklaringar och en önskan om förståelse.

Jag kommer inte bli trevlig,när jag själv har landat. Att sätta in alla resurser betyder inte då att man behöver bete sig som ett svin,bara för man är socionom. Vi är sammarbetsvilliga,men inte om vilkoren är detta att vi blir från tagna vår värdighet och självkänsla.

Jag överlever,men jag är inte lika säker på hur mina grabbar kommer att klara denna kris.

Skolan har fått eld i baken och ska nu göra allt för att det ska bli så rätt som möjligt för sonen.

När jag frågar vad planen är för dottern? Blev tystnade total....Hon  mår också dåligt och ingår i familjen. Fast det kanske kom som en överraskningen för vissa;-)

Men annars är det bra...Kram eder Viola